Artiklar

Korttidsarbete – nya förutsättningar

Från den 29 mars gäller den nya lagen för korttidsarbete och samtidigt öppnas Tillväxtverket e-tjänsten för ansökan. Stöd för korttidsarbete kan sökas från december till juni, totalt sju månader.

Tillväxtverket har öppnat tjänsten för ansökan om stöd för korttidsarbete. Stödet är möjligt att söka för alla företag som uppfyller villkoren, även de som enligt ordinarie regler skulle ha fått invänta en karenstid. En förutsättning för att kunna få stöd är att de grundläggande villkoren gällande företagets ekonomiska status uppfylls. I jämförelse med föregående års villkor är det en del förändringar. Så sent som den 24 mars beslutade Riksdagen att möjliggöra högre stödnivå hela stödperioden ut. Från att vara olika förutsättningar för olika kalendermånader gäller nu samma nivåer för arbetstidsminskning, löneminskning och subventionsgrad med undantag för om stöd söks för 1 december 2020- 11 januari 2021. Skillnaden för denna period jämfört med övriga månader är nivån på 80% i arbetstidsminskning som inte då inte är möjlig. De finns nivåer därmed motsvarande procentuell minskning av arbetstiden 20, 40, 60 för samtliga månader och 80 för alla utom december 2020.

Stödet för korttidsarbete under 2021 förutsätter att det finns nya avtal, även om företaget har fått korttidsstöd under 2020. När företaget söker stöd från december till maj måste det finnas stöd i avtal för den period man söker för, både bakåt och framåt i tiden. Den lagändring som kom den 24 mars medför möjlighet till längre avtalsperioder eftersom förutsättningarna blir desamma för samtliga månader, med undantag som nämns ovan. De som redan har avtal för korttidsarbete och haft arbetstidsminskning kan justera stödnivån genom att ersätta befintliga avtal genom retroaktiva avtal som ersätter befintliga. Det går även att flytta timmar mellan kalendermånaderna. Om företaget vill söka mer stöd så ska inte en komplettering göras, utan mer justeringar av stöd söks i samband med avstämningen. I avstämningen går det att som längst söka retroaktivt från mars månad.

I samband med ansökan krävs att avtalen som reglerar korttidsarbetet bifogas, för större företag även ett revisorsyttrande. För att ansökan ska handläggas så fort som möjligt är det viktigt att den är komplett från början. Justeringar och kompletteringar av ansökan medför fördröjning, och att till exempel säkerställa kontaktuppgifter underlättar hanteringen. Det gäller att ansökan endast omfattar ansökan om stöd för personer som var anställda i jämförelsemånaden och som har betalats regelbunden lön till. Undantaget kan vara de som har haft en giltig frånvaro, exempelvis föräldralediga. För de personerna kan det behövas styrkande såsom tidrapporter som visar på anställning med giltig frånvaro. Det är väldigt viktigt att dokumentera förutsättningar och beslut som fattas gällande korttidsarbete.

Från den 1 juli kommer avstämning av stödet att göras. Det är en skillnad mot det tidigare stödet som krävde avstämning var tredje månad. En viktig kontroll att göra i samband med avstämning är att ansökan verkligen är signerad, så lägg in det på checklistan redan nu.

Länken i rehabkedjan

Vi undviker att ta i hand, har begränsat våra sociala kontakter, spritar och tvättar händerna, undviker folksamlingar och besöker inte restaurang eller gym. Samtidigt som vi försöker vi ha koll på ökning och minskning av sprittspridning av covid-19 sätts förhoppningarna för återgång till det nya normala till att vi får tillräckligt många vaccinerade.

Alla drabbas på olika sätt av pandemin, och bland de som har haft covid är konsekvenserna för en del en långtidssjukskrivning på grund av fysiska men. BRIS (Barnens rätt i samhället), LO, Hjärnfonden och MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) har med olika perspektiv även identifierat en pågående eller annalkande risk för ökad psykisk ohälsa. Och många är oroliga. Enligt Kantar Sifos mätserie är oron fortsatt hög, totalt oroar sig 71 procent för att pandemin ska leda till stor psykisk ohälsa.

Risken för långtidssjukskrivningar är överhängande. Regeringen har tillfälligt utökat möjligheterna att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete från dag 181 om planerad vård eller rehabilitering blir inställd eller skjuts upp på grund av orsaker som beror på coronapandemin. Från den 15 mars gäller nya regler för att åstadkomma en mer flexibel rehabiliteringskedja i sjukförsäkringen, och därigenom större möjligheter för den som är sjukskriven att i första hand återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren. Rehabiliteringskedjan är en del av regelverket som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan.

Rehabiliteringskedjan innebär att Försäkringskassan prövar patientens arbetsförmåga utifrån olika bedömningsgrunder beroende på hur länge denne har varit sjuk. Bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden efter dag 180 i rehabiliteringskedjan är uppskjutet, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare.

De nya reglerna gäller från den 15 mars och för sjukpenning som rör perioden 21 december 2020 – 14 mars 2021 gäller fortfarande de äldre bestämmelserna, det vill säga en prövning ska göras mot andra förvärvsarbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden vid dag 180.

Svensk virtuell valuta

Fintech, digitaliseringen av finansiella tjänster, är det som revolutionerar betalningssystemet i grunden, med snabbare transaktioner och nya betalsätt.

Nya betalningssystem med appar som Swish, Klarna, iZettle, Trustly, och digitala valutor som bitcoin gör att bankerna och centralbankerna måste se över sina modeller för att värna effektivitet i betalsystemen. I inget annat land i världen går kontantanvändningen ner så snabbt som i Sverige enligt Riksbanken; mängden kontanter i omlopp i Sverige har minskat med 40 procent sedan 2009, kontantbetalning i affärer har gått ner från 39 procent 2010 till cirka 9 procent 2020. I dag ser Riksbanken till att ha likviditet i systemet med framställandet av mynt och sedlar som en grundbult, där kontanterna är en fordran på Riksbanken. Fast det är en modell som nu utsätts för press. När de nya mynten och sedlarna nu ersätter de gamla i omlopp så har Riksbanken börjat se över alternativ såsom e-krona.

Riksbanken håller på att utreda om en e-krona baserad på blockkedjeteknik (på engelska blockchain) ska införas i Sverige, det vill säga en virtuell valuta. Blir e-kronan verklighet skulle det vara en elektronisk peng som garanteras av Riksbanken. Staten kommer alltid garantera att en e-krona är värd just en krona och det skapar trygghet. E-kronan i en teknisk lösning på en värdeenhet som Riksbanken testar och är utformad som en så kallad token. En token innebär en unikt identifierbar digital värdeenhet med egenskapen att den kan bära värdet av kronor. När man handlar är det som vilka pengar som helst; e-kronorna framstår som dagens digitala pengar där man ser saldot av sitt innehav av e-kronor och inte en eller flera unika digitala värdeenheter. Svenska kronor kan utformas på olika sätt. Kronan kan utgöras av de sedlar och mynt som idag finns, men kan också vara i elektronisk form. Svenskarna betalar allt oftare med kort eller Swish i stället för med kontanter. Den utvecklingen har förstärkts under coronapandemin. Samtidigt ökar motståndet mot det kontantfria samhället.

Deklarationsdags

Ett riktigt vårtecken är när Skatteverket aviserar dags att deklarera. Den 16 mars öppnade Skatteverket tjänsten för deklarationer och ett dygn senare har över en miljon människor deklarerat.

Årets deklaration ska vara inlämnad senast den 3 maj för privatpersoner, och samma datum gäller enskild firma. Många väljer att deklarera digitalt vilket medför en snabbare hantering och utbetalning. Om deklarationen är godkänd i Skatteverkets app eller e-tjänst, utan någon ändring eller tillägg, så sker eventuell utbetalning mellan 7-9 april.

I år gäller nya regler för slopad uppskovsränta vid byte av bostad. Den som har ansökt om och beviljats bostadsuppskov i efterhand ska betala uppskovsränta för sista gången i deklarationen 2021. Om bostadsuppskovsansökan gjordes senast den 22 februari, finns uppgifterna med i deklarationen men om ansökan kom in senare lägger Skatteverket till uppgiften och skickar sedan ett beslut om tillägget. En annan regel som påverkar deklarationen är skattereduktion för gåva som gäller för hela 2020. Möjligheten att få skattereduktion för gåva har varit borttagen för gåvor som lämnats mellan den 1 januari 2016 och den 30 juni 2019. Från och med den 1 juli 2019 kan man återigen få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor till godkända gåvomottagare Dock gäller detta endast för privatpersoner.

Under perioden 1 juli 2018 – 1 april 2019 fanns möjlighet att få en skattereduktion med 25 procent av den sammanlagda fackföreningsavgift som betalades in under ett inkomstår. Skattereduktionen avskaffades den 1 april 2019, så på inkomstdeklarationen för inkomstår 2020 finns inte skattereduktionen kvar. Det går inte heller att få avdrag för avgift till fackförbund, eller avgift till arbetslöshetskassan.

Sedan har 2020 varit ett år som medfört en hel del hemarbete på grund av coronapandemin. Som regel går det inte få avdrag för arbetsrum, möbler, bredband, kaffe eller frukt. För att kunna göra avdrag finns ett antal förutsättningar som måste uppfyllas, som att arbetsgivaren inte får tillhandahålla någon arbetsplats och att det finns ett klart behov av ett arbetsrum i bostaden. Om kraven som ställs uppfylls så kan merkostnaderna för användandet av rummet vara möjliga att dra av. Alternativ finns, som att hyra ut rummet till företaget, eller ett lönetillägg för de anställda så länge de arbetar på hemmaplan.

Att ta sig till och från arbetet har skett på andra sätt men där gäller fortfarande samma villkor. Förra året gjordes 890 000 reseavdrag. För avdrag för resor till och från arbetet med bil krävs att två timmar per dag tjänas in jämfört med kollektivtrafiken.

Digital deklarering är det som Skatteverket förordar men det går även att deklarera på papper. Det går att posta deklarationen till och med den 3 maj utan att riskera förseningsavgift och det kommer att finnas tillfälliga deklarationsbrevlådor på 40 orter mellan den 7 april – 3 maj. De tillfälliga deklararationsbrevlådorna finns dock inte i Stockholms kommun.

För enskilda firma deklareras resultatet från den enskilda näringsverksamhet i en NE-bilaga som lämnas tillsammans med inkomst­deklarationen. Om den enskilda firman använder sig av ett deklarationsombud har den tillgång till inkomstdeklarationen på Skatteverkets Mina sidor. Det går även att själv hämta upp resultatet från NE- bilagan när man deklarerar i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1.

Omställningsstöd, ett stöd i många versioner

Omställningsstödet är en av de åtgärder som regeringen har vidtagit för att stötta företag under pandemin. Stödet har funnits i olika perioder och förlängts i omgångar. Från den 15 mars kan företag som drabbades extra hårt under månaderna juni och juli 2020 få ett förstärkt omställningsstöd.

För företag som under pandemin fått minskad försäljning har omsättningen påverkats negativt. Som en kompensation för de inkomster som företaget har gått miste om, tappat, har det funnits och finns fortfarande möjlighet att få ett stöd baserat på det omsättningstappet. Stödet lanserades i juni 2020, då retroaktivt från mars, och har sedan förlängts i olika omgångar. Fram till den 30 april 2021 kan företag ansöka om stöd för månaderna augusti 2020-februari 2021. Det är även ett omställningsstöd på gång för mars och april 2021. Skatteverket hanterar omställningsstödet, som har varit utformat på samma sätt för alla månader. Dock har inte villkoren alltid varit desamma, exempelvis har nivån på omsättningstappet skiftat och även taket för stödet.

Utöver det omställningsstöd som företag oavsett bransch kan söka så tillkommer ett förstärkt omställningsstöd för vissa särskilt drabbade företag. Det handlar om företag som berördes av restriktioner och förbud kring resor, allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Detta stöd avser sommaren 2020 och är en komplettering till befintligt omställningsstöd. För dessa företag har regeringen beslutat att höja taket rejält. Det omställningsstöd som företag kunnat söka tidigare för juni och juli 2020 hade ett maxbelopp om åtta miljoner per företag, nu har möjligheten öppnat för stöd upp till 150 miljoner. Företagen kan ansöka om detta förstärkta stöd på Skatteverkets hemsida från den 15 mars. Om företaget redan har fått stöd för perioden juni och juli 2020 räknas det tidigare mottagna beloppet av från stödet som delas ut nu. Ingår företaget i en koncern gäller maxbeloppet om 150 miljoner kronor hela koncernen.

Utöver omställningsstödet och det förstärkta omställningsstödet finns ytterligare en variant som kallas nedstängningsstöd. Det kan sökas i det fall regeringen beslutar om tillfälliga nedstängningar och förbud för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19. Nedstängningsstödet är mer förmånligt och företagen ska kunna få ersättningsnivåer upp till 100 procent av omsättningstappet.

Viktiga datum

  • 15 mars-17 maj ansökan för förstärkt omställningsstöd avseende juni och juli 2020
  • 30 april sista dag för ansökan om omställningsstöd augusti 2020-februari 2021

Skatteverkets särskilda granskning 2021

Varje år i februari presenterar Skatteverket de områden som får specialsatsningar för att motverka fel, fusk och brottslighet.

Under 2021 är pandemistöden till företag ett sådant området. Kontroller har genomförts under 2020 och de kommer att fortsätta genomföras på företag som har någon form av stödåtgärd. Omfattningen gäller såväl framtida som befintliga åtgärder och till exempel kommer kontroller av omställningsstöd göras även ur ett beskattningsperspektiv. Skatteverket har dels haft och kommer att ha ansvar för flera av åtgärderna, men har även varit andra myndigheter behjälpliga. Kontrollen av åtgärder som exempelvis korttidsarbete har genom förutsättningar i lagstiftningen gjort det enklare för Skatteverket och Tillväxtverket att samverka. I dessa kontroller har AGI-rapporteringen underlättat för att stämma av anställda och inkomstuppgifter, med underrättelse om när ersättning av korttidsarbete har beslutats eller betalats ut felaktigt. Även anstånd kommer att granskas. Det kommer nya perioder under 2021 och en förlängning av befintliga anstånd med ytterligare ett år. Skatteverket kommer att granska ansökningar utifrån F-skatt, redovisad moms/arbetsgivaravgifter/avdragen skatt men även att det inte är mer än försumbara skulder eller skulder som har lämnats för indrivning.

Uthyrning av privatbostäder är ett annat område som kommer att kontrolleras under 2021. Efterfrågan på att hyra stugor inom landet har bland annat lett till att priserna stigit och att många hyrt ut längre perioder än vanligt. Läs mer om detta i artikeln Skatteverkets utökade kontroll av uthyrning av privatbostäder.

Konsumenters köpbeteende har förändrats vilket har gett e-handeln en uppgång. Skatteverket ser att fler affärsidkare erbjuder sina varor och tjänster via nätet. Försäljningen går från att vara lokal till nationell och även utanför Sveriges gränser. Många av de som säljer online gör fel varav en stor del är avsiktliga fel. Därav att e-handel är ett av fokusområdena för Skatteverket under 2021. Kontrollerna kommer att följa pengarna från exempelvis försäljningsplattformar och sociala media, och även omfatta bokföringen som ger information om läget i företaget. Läs mer om detta i artikeln Moms vid gränsöverskridande e-handel.

Omställningen till ett mer hållbart samhälle har medfört beslut om skattereduktion vid installation av grön teknik. Det är en ny möjlighet för privatpersoner från årsskiftet som Skatteverket väljer att kontrollera hanteringen av. Skatteverket kommer att granska ärenden som har kommit in tidigt på året, där det är misstänkt höga belopp och där det verkar vara försök till att få flera reduktioner för samma arbete.

Sedan är ett område för granskning de utvidgade möjligheterna för rutavdrag som också gäller från årsskiftet. Det är fler tjänster som omfattas och även högre belopp. Det är även avdrag som är konstruerade på ett sätt som kan öka risken för fel och även fusk. Skatteverket kommer att följa dessa nya avdrag noga.

Så dessa områden är satta under särskild granskning under 2021

  • Pandemistöd
  • Uthyrning av privatbostäder
  • E-handel
  • Utvidgat rutavdrag
  • Skattereduktion för grön teknik

Ekonomisk arbetsgivare och beskattning – Vad gäller?

Vid årsskiftet trädde regelverket kring ekonomisk arbetsgivare i kraft. Vem som är den ekonomiska arbetsgivaren blir numera avgörande för om man som anställd ska beskattas i Sverige.

Ekonomisk arbetsgivare är den som är uppdragsgivare vid uthyrning av arbetskraft. Personer som stationeras av sina utländska arbetsgivare för att arbeta i Sverige och utför arbete åt en svensk ekonomisk arbetsgivare beskattas här redan från sin första arbetsdag. Den ekonomiska arbetsgivaren är den som bär kostnaden samt drar nytta av den anställdes arbete. Detta gäller även om vederbörandes lön utbetalas av den utländska arbetsgivaren.

För att bedöma huruvida en uppdragsgivare är ekonomisk arbetsgivare eller inte, utgår man från följande frågeställningar:

  • Vem som har behörighet att instruera arbetstagaren om det sätt som arbetet ska utföras på.
  • Vem som disponerar, kontrollerar och har ansvar för platsen där arbetet utförs.
  • Om arbetstagarens ersättning faktureras direkt från den formella arbetsgivaren till företaget där arbetet utförs eller inte.
  • Vem som ställer arbetsredskap och material till förfogande för arbetstagaren.
  • Vem som bestämmer antalet arbetstagare och de kvalifikationer som arbetstagarna ska ha.
  • Vem som väljer ut de arbetstagare som ska utföra arbetet och att avsluta det uppdragsavtal som har slutits med arbetstagaren.
  • Vem som har rätt att införa disciplinära sanktioner som rör arbetstagarens arbete.
  • Vem som beslutar om semester och arbetsschema för arbetstagaren.

Hur man beskattas beror därmed på vem man utför arbete åt och inte vem som betalar ut lönen. Det blir en beskattning med 25 procent skatt enligt lagen om statlig inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) och medför att de anställda ska rapporteras i AGI. Skatteverket ska sedan skicka ut besked om SINK-skatt till den anställde.

Arbete i Sverige som utförs i mer än 15 dagar i följd överskrider den så kallade 15-dagarsgränsen även om arbetet förläggs över ett årsskifte. Om 15-dagarsgränsen överskrids måste en bedömning göras om vem som är den ekonomiska arbetsgivaren

Om arbetet i Sverige sammanlagt inte överstiger 45 dagar under ett kalenderår undantas också den anställde från beskattning. När 45-dagarsgränsen överskrids ska man ta ställning till vem som är den ekonomiske arbetsgivaren, men bara för de dagar som överstiger denna gräns. Om arbete som överstiger 15-dagarsgränsen ska inte räknas med vid bedömningen av 45-dagarsgränsen. Vid beräkningen av antalet dagar ska bara arbetsdagar räknas med vilket innebär att lediga dagar som tillbringas i Sverige till exempel under en helg inte ska räknas. Det är en skillnad mot beräkningen av dagar enligt 183-dagarsregeln som tar sikte på samtliga vistelsedagar. Eftersom undantaget gäller arbetsdagar så påverkar ett avbrott i vistelsen i Sverige bedömningen bara om arbete också utförs i utlandet under avbrottet.

Möjlighet till momsbefrielse för småföretag

För småföretag finns det en möjlighet till momsbefrielse. Vad innebär då momsbefrielse?

Moms är ett komplext område och för att underlätta för exempelvis mikroproducenter som har väldigt liten försäljning infördes ett undantag för momsplikt för fyra år sedan. Mindre företag, eller annan beskattningsbar person, har en möjlighet att inte behöva betala moms. Det avser företag som beräknas få mindre än 30 000 kronor i skattepliktig omsättning i varor och tjänster under beskattningsåret. Befrielsen gäller dock inte all omsättning och inte för sådana inköp där företaget som köpare ska deklarera utgående moms. Så de varor och tjänster som ingår i momsbefrielsen är det som företaget själv omsätter inom landet. Det kan också vara varor som transporteras från Sverige till ett annat EU-land. När bedömningen av omsättning görs vägs även de två närmast föregående beskattningsårens omsättning in. Den årliga omsättningen får inte heller för de två åren ha varit mer än 30 000 kronor. Beräkningen av omsättningen ska framstå som rimlig utifrån verksamhetens art och omfattning.

Momsbefrielsen omfattar även företag som är nystartade, och underlättar för personer som till exempel vill starta sidoverksamhet eller har en hobbyverksamhet. Om företagaren har övertagit verksamheten från en annan person eller ett annat subjekt som haft högre omsättningar än 30 000 kronor så ska inte det påverka möjligheten till momsbefrielse. När det inte finns tidigare år att ta in i bedömningen så görs bedömningen av enbart framtida omsättningar. För de företag vars beskattningsår blir kortare eller längre än 12 månader så kommer Skatteverket, vad gäller beloppet, att göra en justering.

För att få momsbefrielse behöver företaget ansöka om det hos Skatteverket om företaget tidigare har redovisat och betalat in moms. Momsbefrielsen gäller då från det datum då Skatteverket har fattat beslutet. Är företaget nystartat eller inte registrerat för moms så träder momsbefrielsen in automatiskt så länge beskattningsunderlaget inte överstiger 30 000 kronor. Om omsättningen överstiger 30 000 kronor eller om företaget har ansökt om att skatt ska tas ut så upphör momsbefrielsen. Det medför att om omsättningsgränsen överskrids ska mervärdesskatt tas ut på den omsättning som innebär att gränsen överskrids. Det är viktigt att veta att den som är skattebefriad för moms samtidigt saknar avdragsrätt för ingående moms.

Corona och sjukskrivningar

I samband med sjukdom förväntas den anställde att styrka frånvaron med ett läkarintyg. Detta för att vara berättigad till den sjuklön som arbetsgivaren är skyldig att betala. På grund av pandemin har detta tillfälligt ändrats. Intyg av läkare eller tandläkare behövs inte under sjuklöneperioden.

När en anställd blir sjuk har arbetsgivaren en skyldighet att betala ut sjuklön. Det är dag 1-14 som ingår i det som kallas för sjuklöneperioden. Under sjuklöneperioden har den anställde en skyldighet att på den 8e dagen styrka sin sjukfrånvaro med läkarintyg. Pandemin har fått regeringen att beslutat om ett slopa krav på läkarintyg under sjuklöneperioden. Anledning är att avlasta sjukvården och underlätta för allmänheten med anledning av den svåra situation som samhället nu befinner sig i. Det slopade kravet gäller fram till och med den 30 april 2021 men kan förlängas.

Om sjukskrivningen fortsätter tar Försäkringskassan över ansvaret för ersättning till den anställde när sjuklöneperioden är över och betalar ut sjukpenning. Försäkringskassans ordinarie regler är att begära läkarintyg från dag 15 vid sjukskrivning men även det kravet på läkarintyg har skjutits fram. Sammanfattningsvis  behövs inget läkarintyg lämnas in förrän dag 22 i frånvaroperioden. Sedan tidigare finns beslut om att det inte krävs intyg från sjuksköterska eller läkare för sjuka barn vid dag åtta, utan först efter dag 21. Detta gäller till och med 30 april 2021. Om det däremot är frånvaro som beror på att den anställde själv är smittad, eller bor tillsammans med någon som är smittad, behövs fortfarande ett läkarintyg från första dagen för att få smittbärarpenning från Försäkringskassan.

Den anställde anmäler sin frånvaro den första sjukdagen till arbetsgivaren. Istället för sjukavdrag och sjuklön görs ett karensavdrag som motsvarar ett genomsnittligt avdrag för den arbetsdagen. Vanligtvis medför därmed den första sjukdagen ett lönebortfall. Under pandemin har regeringen beslutat om tillfälliga regler så att den anställde kan få ersättning för det lönebortfallet. Den anställde kan ansöka om ersättning för karensavdraget hos Försäkringskassan, men är inget krav. Från och med 1 januari 2021 är ersättningen till 810 kronor före skatt, så lönebortfallet kanske inte helt täcks för den anställde. Det gäller karensavdrag som görs på lönen från och med den 1 januari 2021. Som många andra åtgärder beslutas det vartefter hur länge de tillfälliga reglerna ska gälla. I dagsläget gäller beslutet fram till och med den 30 april 2021. Det är den anställde som har den kontakten med Försäkringskassan så arbetsgivaren behöver inte göra något. Ersättning till egenföretagare för de 14 första karensdagarna förlängs också till och med den 30 april 2021.

För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga. Den möjligheten förlängs också till och med den 30 april 2021.

Nytt stöd vid eventuell nedstängning

I samband med att den nya pandemilagen antogs gav den även regeringen rätt till att besluta om nedstängning av verksamheter. För att kompensera de företag som kan komma att drabbas presenteras ett nytt stöd som kan ge upp till 100 procent ersättning för fasta kostnader.

Ett företag som förhindras av lagen från att bedriva sin verksamhet på grund av pandemin kan ansöka om ett särskilt stöd, nedstängningsstödet. Stödet är utformat på ett liknande sätt som det så kallade omställningsstödet där omsättningstappets storlek avgör hur stort stöd man har rätt till. Förutsättningen är att företaget har tappat minst 30 procent av omsättningen under en period på grund av nedstängningen. Ersättning kan ges på upp till 100 procent av de fasta kostnaderna, upp till ett tak på 75 miljoner kronor per företag och månad.

Nedstängningsstödet är ett statsstöd som kräver ett godkännande av EU-kommissionen innan det kan omsättas till företagen. Det gör att det kan bli justeringar av hur stödet utformas och ikraftträdande kan bli tidigast i början av april. Om regeringen aktiverar möjligheten till nedstängning innan dess kommer stödet gå att ansöka retroaktivt. Företagen ska få tillgång till stödet snarast möjligt efter regeringens beslut. Skatteverket kommer att hantera ansökningarna om det blir aktuellt för regeringen att aktivera möjligheten till nedstängning.